Idag vaknade vi med ett sug efter julmarknad. Så vi googlade efter en sådan i Skåne och fick träff på Fogdaröds julmarknad. Vi hade ingen aning om vad det var eller var det låg, men det spelade inte så stor roll, det stora beslutet ligger inte i VART man ska utan det ligger i ATT man ska. För det är i ATT som den stora mödan ligger med att packa ihop alla prylar o pluttar i bilen. Idag tog det nog 1,5-2 timmar att bli körklara medans själva körningen tog 30 minuter. Och när man väl är framme ska man meka med att packa upp prylar o pluttar igen. Inte undra på att man oftare blir hemma än inte.

Sen att montera ihop barnvagn, flytta om pluttarna från babysafe-stolarna, bädda ner dem i liggdelar med mössor, vantar och sjuttioåtta filtar i snöblandat regn på en blaskig parkering in-the-middle-of-nowhere tillhör inte våra favoritsysslor så vi var mikronära att bara betala 40 spänn för parkering och sen vända och köra hem igen. Men vi överraskade oss själva och antog utmaningen, och efter turbopromenad i regn och rusk runt på området hamnade vi på Gästgården och fick bord för julbuffé. Och vi som var helt inställda på att det där med julbord var kört för vår del i år! Ok, julbuffé är inte samma shebang som julbord, men ändå. Och vi fick såklart ägna mer tid åt att mata pluttarna än att mata oss själva, men ändå. Det var en av de bästa julbordsupplevelserna i mitt liv – för det var vår första med pluttarna!

Och när vi kom hem hann vi bara packa upp alla prylarna och påbörja nästa matning av pluttarna innan några vänner ringde och ville bjuda oss på middag. Så det var bara att pallra sig ur paltkoman, sträcka på gamnacken, packa ner alla grejorna och sätta sig i bilen igen. Och nu har vi precis kommit hem, nöjda med dagen och rent av lite stolta över oss själva. Det där hade jag inte fattat innan jag blev tvillingpappa… vadå stolt över att åka på julbord och sen gå på middag? Idag känns strapatsövningarna från lumpen som en parkpromenad i jämförelse.