Tre arbetsdagar har gått sedan jag var hemma en hel dag.

Nytt är att man måste låta som ett flygplan när man matar pluttarna för att de ska öppna munnen. Hur f-n är det möjligt?? De vet ju inte ens vad ett flygplan är eller hur det låter…

Å så har Zelda börjat ge sig ut på upptäcksfärd och rullar ner från madrassen i köket. Det är inte långt kvar förrän hon kryper… och vi jagar.

Båda rullar redan rundor som attans nu, man kan inte lämna dem med blicken ens ett ögonblick. Och att byta blöja på dem är som att försöka fånga en flagga i stirriga stormvindar. Uttrycket ”the shit has hit the fan” har fått en ny innebörd.

På tal om att byta blöja så har tjejerna börjat äta kött… Tjernobylblöjorna står mao numera på rad! Här är en bild från första Tjernobylblöjan i somras, och sådär ser jag alltså ut ofta nu:

Å flaskor… attans va man diskar flaskor. Typ två såna här laddningar om dagen:

Men vad gör allt det där när de får mitt hjärta att smälta?

Nu ska mamma o pappa ha fredagmys. Puss på er!