Så var det då fredag! Eller det är torsdag men känns som fredag för jag jobbar inte fredagar. Så imorgon när det är fredag känns det som lördag. Och när det är lördag känns det som lördag igen. Och sen lördag igen igen på söndagen. För jag jobbar inte måndagar heller. Så måndagen känns som en söndag och först på tisdag känns det som måndag. Och sen är det väl typ en onsdag eller något för att dagen efter bli fredag igen.

Det är nästan så att varje tisdag som känns som måndag känns som man kommer tillbaka till arbetslivet från en långledighet. Man tänker ”jaha, var var vi nu” och tre dagar senare glömmer man det igen. Jobba tre dagar, ledig fyra dagar. Det kallar jag schysst work-life balance.

Nu ska Stina gå och träna och jag ska dutta med pluttarna…